this is your wake up call



Söta Hayden från "Heroes

Bra låt, men påminner den inte en aning om Paris Hiltons sommarlåt för några år sedan?

blommor utan blad

Snart är det midsommar och alla mina bästa befinner sig på andra håll i världen.

Det suger.

inget att hänga i julgranen

Arbetsveckan gick jättebra. Ungarna är supergoa, arbetskamraterna likaså. Hoppas på att få komma tillbaka fler gånger i sommar!

Fredagen tillbringades ute på landet, Jonna fyllde 20 år, vilket firades med grillat och mys. Sov där också eftersom Andreas var på svensexa (utan strippor). Det är så mysigt att sova "Hemma" ibland, på något vis sover man extra bra där.. inte så konstigt kanske?

Igår var jag ensam hemma i lägenheten och passade på att se en tjejsnyftare (som alltid när A är borta..). Det blev Dear John, samma regissör som underbara "The notebook". Jag vet inte om det gjorde att förväntningarna var ganska höga, men jag tror faktiskt inte det skulle göra något skillnad utan kopplingen till "The notebook"; jag tyckte nämligen inte om den. Seg, trist och brist på passion. Båda rollerna kändes "stängda" och man saknade gnista. Handlingen var inte mycket att hurra för heller..

 


och så levde de lyckliga..

Självklart såg jag på Bröllopet igår. Och det var så fint, inte stelt på något vis, det kändes riktigt. Och hur fint var det inte att Daniel inte kunde sluta gråta från första stunden han fick se Victoria komma in i kyrkan?

Jag tror det var många flickor som fällde en eller två tårar igår - det var ett RIKTIGT Prinsess-bröllop, sagan blev till verklighet; Vit klänning, slöja och en glittrande krona. Häst och vagn. En kyss på sin prins. En vals på slottet omringade av andra prinsessor, drottningar och kungar. Och kärlek, massor av kärlek.

Precis som i sagorna..

Foto: JONAS EKSTRÖMER / SCANPIXwww.aftonbladet.se


RSS 2.0