Linas blogg, "shaked not störd"

Imorse vaknade jag en hel timma tidigare för att kunna gå min morgon-powerwalk. Jag har varit duktig i ett par veckor nu och gjort det nästan varje dag, oftast innan frukost.

Men imorse regnade det, och jag tänkte: äh vafan, då får det vara eller ev. en eftermiddagsrunda.

Åkte upp på stan efter skolan för att fixa ett par grejer, och när jag är klar är det "rusningstrafik" på bussarna, det är typ det värsta jag vet - att trängas med alla. Då går det nästan snabbare att gå, tänker jag och på en nanoskeund är jag på väg hemåt gåendes..

Vad briljant, tänker jag, det är ju ganska mysigt att gå i regnet, och jag slipper trängas på en buss och så klämmer jag ju faktiskt in dagens motion här också!

Pyttsan vad briljant, inte ens halvvägs så upptäcker jag att jag är superkissnödig, kall, blöt, mina converse läcker in liter av vatten,  mitt paraply har gått sönder, och jag är hungrig och trött. Fy faan, va briljant!

Tips till alla, tänkt efter några sekunder efter ni får en "briljant" idé - de kanske inte är så briljanta ändå.. hur bra kan de gå när dagen börjar med att man sätter foten i en kattspya med de enda rena strumpbyxorna man hade? Det är inte ett gott tecken iallafall!