konsten att börja med en tenta..
Varför är det alltid så jäkla svårt att börja skriva på en hemtenta eller uppsats? Jag har haft låång tid på mig men jag är ju trots att drottningen av uppskjutanden, så jag tänkte börja lite smått idag, när jag har en vecka kvar (ganska tidigt ändå, om jag får säga det själv..)
Men varför i hela friden går det långsammare än en handikappad snigel när man väl ska börja? Såhär ser min första tenta-skrivar-dag ut. t.ex:
-Frukost, laddar med en stor nyttig så jag orkar skriva länge. Ser ett Scrubs-avsnitt för att komma igång på ett bra sätt.
..bara ett till avsnitt, sen börjar jag..
-Brygger kaffe till skrivandet.
-Inser att det är himla mycket disk i köket. Diskar lite (det skadar ju inte om det är rent omkring en, när man ska plugga..)
-Bäst att städa lite också, så slipper jag tänka på det när jag ska skriva.
-Åh, måste verkligen städa ur kylskåpet, lika bra att göra det med en gång.
-Trött! Kanske en promenad piggar upp?
-Hemma igen. Hungrig.
-Lunch!
-Sätter mig vid min laptop, ingen idé att koppla in internet, då fastnar jag bara.
-Kommer på att jag måste kolla upp ett mail om tentan, sätter mig vid andra datorn.
-Ska bara kolla Facebook.. och nån blogg.. och en till blogg..
-Eftermiddagskaffe!
-Sätter mig vid mn laptop igen. Okej nu kör vi. Först ett försättsblad..
..oj vad lång tid det tog, dags för en liten paus! (här är jag såklart stolt över min stora prestation och framgång, så jag tycker jag är värd en liten paus)
-Scrubs.
-Sambon hemma (störningsmoment) Skriver en rubrik och börjar bläddra i en bok.. hmm..
-Börjar rota fram lite middag.
-Middag + TV
-Sova?
Så på en dag har jag alltså gjort en framsida och en rubrik... Många bäckar små, visst, men i denna takt räcker det nog inte ens med en hel vecka. Det enda som fungerar är nog om någon kommer och spärrar internet+Tv, brygger kaffe och lagar maten åt mig, adopterar min sambo och katterna och fängslar fast mig vid en dator med endast Word installerat. Eller är det lättare att gå på jakt efter ett stycke motivation?
Men varför i hela friden går det långsammare än en handikappad snigel när man väl ska börja? Såhär ser min första tenta-skrivar-dag ut. t.ex:
-Frukost, laddar med en stor nyttig så jag orkar skriva länge. Ser ett Scrubs-avsnitt för att komma igång på ett bra sätt.
..bara ett till avsnitt, sen börjar jag..
-Brygger kaffe till skrivandet.
-Inser att det är himla mycket disk i köket. Diskar lite (det skadar ju inte om det är rent omkring en, när man ska plugga..)
-Bäst att städa lite också, så slipper jag tänka på det när jag ska skriva.
-Åh, måste verkligen städa ur kylskåpet, lika bra att göra det med en gång.
-Trött! Kanske en promenad piggar upp?
-Hemma igen. Hungrig.
-Lunch!
-Sätter mig vid min laptop, ingen idé att koppla in internet, då fastnar jag bara.
-Kommer på att jag måste kolla upp ett mail om tentan, sätter mig vid andra datorn.
-Ska bara kolla Facebook.. och nån blogg.. och en till blogg..
-Eftermiddagskaffe!
-Sätter mig vid mn laptop igen. Okej nu kör vi. Först ett försättsblad..
..oj vad lång tid det tog, dags för en liten paus! (här är jag såklart stolt över min stora prestation och framgång, så jag tycker jag är värd en liten paus)
-Scrubs.
-Sambon hemma (störningsmoment) Skriver en rubrik och börjar bläddra i en bok.. hmm..
-Börjar rota fram lite middag.
-Middag + TV
-Sova?
Så på en dag har jag alltså gjort en framsida och en rubrik... Många bäckar små, visst, men i denna takt räcker det nog inte ens med en hel vecka. Det enda som fungerar är nog om någon kommer och spärrar internet+Tv, brygger kaffe och lagar maten åt mig, adopterar min sambo och katterna och fängslar fast mig vid en dator med endast Word installerat. Eller är det lättare att gå på jakt efter ett stycke motivation?
Rut stöttar mig i mitt Scrubs-beroende iallafall!
Kommentarer
Trackback
