luras inte av det vackra yttre..
Även om världen är fylld med konstiga människor, så blir man ändå lika förvånad/fachinerad varje gång man stöter på någon lite "udda" typ.
Förra veckan på gymmet gick jag in i omklädningsrummet och in i min vanliga lilla hörna, som är lite lugnare än de andra. Där böt jag om, men också en annan tjej, kanske några år äldre än mig. Till utseendet såg hon helt normal ut, om inte bättre till och med (ni vet, en såndär tjej som redan har en fantastisk kropp men som ändå hänger på gymmet i läckra dyra träningskläder var o varannan dag.. jag avis? nää)
Plötsligt börjar bruden snacka. En massa lössnack. Jag konstaterar, efter 2-3 meningar, att det åtminstone inte riktat till mig, för hon varken tittar åt mig eller väntar på respons;
Jag letar febrilt efter en handsfree, eller telefon, om hon kanske lagt den på bänken någonstans. Nepp, ingen mobil, eller handsfree av något slag. Bara hon o jag. Jag funderar på att säga något i stil med "går det bra"? för att bryta den något, för mig, pinsamma situationen. Hon bara fortsätter snacka, som om människan verkligen inte KAN tänka tyst.
Till slut blir det så konstigt att jag nästan börjar tro att jag är med i dolda kameran eller liknande. Jag spanar efter mystiska växter eller kupollampor, nepp. Inget.
Jag rusar ut, med oknutna gympaskor, och tänker att om det nu vore dolda kameran.. då måste de väl ha mitt tillstånd att sända ett klipp av mig topless? Eller så har jag missat att man nu kan få en inbyggd telefon i hjärnan. Eller så finns det en sjukdom när man måste säga precis allt man tänker på.. i vilket fall som helst var det jäkligt weird.
Förra veckan på gymmet gick jag in i omklädningsrummet och in i min vanliga lilla hörna, som är lite lugnare än de andra. Där böt jag om, men också en annan tjej, kanske några år äldre än mig. Till utseendet såg hon helt normal ut, om inte bättre till och med (ni vet, en såndär tjej som redan har en fantastisk kropp men som ändå hänger på gymmet i läckra dyra träningskläder var o varannan dag.. jag avis? nää)
Plötsligt börjar bruden snacka. En massa lössnack. Jag konstaterar, efter 2-3 meningar, att det åtminstone inte riktat till mig, för hon varken tittar åt mig eller väntar på respons;
Sådär, och så skorna. Hm, ska jag kanske sätta upp håret. Typ så. Duger fint. Sen musikspelarn. nej, nu glömde jag! Och så den, ska vara där. Åh, jag måste verkligen ha nya skor. Sen låset.. Okej, jaha.. Åh, min vattenflaska läcker, typiskt.. är jag färdig? (och det fortsatte i den stilen, nonstop!)
Jag letar febrilt efter en handsfree, eller telefon, om hon kanske lagt den på bänken någonstans. Nepp, ingen mobil, eller handsfree av något slag. Bara hon o jag. Jag funderar på att säga något i stil med "går det bra"? för att bryta den något, för mig, pinsamma situationen. Hon bara fortsätter snacka, som om människan verkligen inte KAN tänka tyst.
Till slut blir det så konstigt att jag nästan börjar tro att jag är med i dolda kameran eller liknande. Jag spanar efter mystiska växter eller kupollampor, nepp. Inget.
Jag rusar ut, med oknutna gympaskor, och tänker att om det nu vore dolda kameran.. då måste de väl ha mitt tillstånd att sända ett klipp av mig topless? Eller så har jag missat att man nu kan få en inbyggd telefon i hjärnan. Eller så finns det en sjukdom när man måste säga precis allt man tänker på.. i vilket fall som helst var det jäkligt weird.
Kommentarer
Postat av: Jenny
HAHAHA... läskigt värre ju...
Postat av: hannacatherine
Såna typer är roliga ju! Tänk om alla var likadana? Då skulle du inte ha något kul att skriva om ^^
Postat av: Mother, Married & Twenty
Oj herregud, ja antingen var det något hon gjorde av vana, eller så var hon väl sjuk på något vis. Vi lever ju ofta i föreställningen att psykiskt sjuka och människor med andra handikapp inte är så snygga, men så behöver det ju inte alls vara. Förstår att du blev fundersam i vilket fall :)
Trackback
