Linas blogg, "shaked not störd"

Saknar farmor. Plötsligt slog det mig vad som var annorlunda vid årets julfirande förutom att det var första året jag firade jul på två ställen, jo, farmor var inte med oss. Hon brukade stå i sitt kök på julaftonsmorgon, iförd i en utav hennes blommiga gamla klänningar, nypermanentat hår och strumpbyxor som var mer maskiga än hela, vid spisen och steka på några krokiga prinskorvar hon varsamt hade ägnat, säkert en stor del utav gårdagen, åt att "flika" i ändarna. Hennes min när hon får sin julklapp var alltid lika iskall och stel men med ett "ujejuj" (översatt från närkinska; "ojojoj") som var ett tecken på att hon gillade det trots allt. Hon var pricken över i:et på julafton. Jag gillade min farmor mycket. Jag tyckte hon var skitcool, trots att folk som inte kände henne skulle sätta henne i facket bland "griniga, gnälliga, skvallrande-tanter". Jovisst, hon var gnällig, och hennes enda fritidssyssla var att just skvallra, men det hörde till hennes personlighet. Jag vet att hon levde för hennes söner, barnbarn och systrar. De var hennes allt, fastän hon hade svårt att visa känslor och alltid körde med hennes iskalla image. Vi visste, det är huvudsaken. Hon finns i våra hjärtan och tankar, särskilt den 20/4, då min födelsedag aldrig kommer bli full av glädje som förr..